Kursthemen
Introduction
Öka medvetenheten och främja exekutiva funktioner och socioemotionellt lärande genom att integrera evidensbaserade strategier i klassrummet för att stärka elever, lärare och föräldrar.
REFLECT är ett Erasmus+-projekt som syftar till att främja barns sociala, känslomässiga och skolmässiga engagemang och utveckling genom att erbjuda evidensbaserade strategier. Dessa strategier är utformade för att främja socioemotionellt lärande (SEL) och exekutiva funktioner (EF) i vardagen. Vi strävar efter att minska risken för social exkludering och stärka elevers lärande genom att öka medvetenheten om vikten av SEL och EF och genom att stärka eleverna och deras sammanhang.Observera att denna hemsida beskriver projektet och de olika temana som både föräldrar, elever och lärare kan ta del av översiktligt. För en till Sverige anpassad och utprövad kurs inklusive skräddarsytt material, besök "Onlinekurser" som finns under sidan "Om REFLECT" i menyn.
Partners
TOPUNT Gent vzw - coordinador de proyectos - Gante, Bélgica
UNIVERSIDAD DE GRANADA - Granada, España
UNIVERSIDADE DE EVORA - Évora, Portugal
ALTERA VITA Social Cooperative Enterprise - Cyclades, Grecia
Skolutvecklarna - Sverige AB, Suecia
Imagine If Partnership Ltd - Reino Unido
KONTAKT Sverige
Självmedvetenhet
Vad är det?
Förmågan att förstå våra egna känslor, tankar och värderingar och hur de påverkar oss själva och andra. Det involverar också att förstå barnets perspektiv
Hur visar det sig?
Genom att beskriva hur vi känner och uppmuntra barn och andra att beskriva och visa hur de mår.
Att kunna reflektera över hur vi tänker och känner och hur det förändrar vårt beteende.
Genom ett vardagligt förhållningssätt, komma ihåg att små saker räknas.
Genom känslomässig "smidighet" – att kunna känna igen känslor och anpassa beteendet.
Vad kan vi göra för att stödja?
Genom att använda ett vardagligt förhållningssätt och utforska känslor och tankar ur ett barns perspektiv - genom deras ögon.
Genom att fråga - "Vad tänker och känner du nu?". Ta reda på vad som "gör deras dag". Det finns verktyg för detta som "Make My Day Book" och "Make My Day Postcard" . Fråga eleven "Hur har dagen varit? Vad gjorde din dag bra idag? Vad kunde varit annorlunda?"
"Make My Day Dagbok" uppmuntrar eleverna att reflektera över vilka delar av dagen som är mest eller minst stressiga och hur deras och andras beteende kan förändras som ett resultat. Detta ger en möjlighet att utveckla självkännedom och anpassa beteendet.
Barnet kan hjälpa oss att förstå vad som fungerar och vad som är mindre effektivt för dem. Detta bygger vår förståelse och deras självmedvetenhet också.
Självreglering - få koll på känslorna
Vad är det?
Effektivt kontrollera dina känslor, tankar och beteenden i olika situationer för att kunna hantera ett (eventuellt) problem konstruktivt.
Hur visar det sig?
Eleven:
Känner igen och sätter ord känslor.
Förklarar hur känslor, tankar och beteenden hänger ihop. "När detta hände...så kände jag...och då gjorde jag..."
Känner igen beteendekedjor (orsak-verkan).
Använder tekniker för att förhindra impulsivt beteende.
Använder tekniker för att lugna sig själva när situationer eskalerar.
Vet vad hens beteende orsakar/skapar för konsekvenser hos den andra personen.
Kan förstå sin roll i en situation som gick över styr.
Kan hantera sina känslor, tankar och beteenden effektivt i olika situationer för att uppnå mål och ambitioner.
Vad kan vi göra för att stötta?
SEL-skanning för läraren.
Som lärare är det viktigt att reflektera över vår egen självreglering av känslor, tankar och beteeden:
Hur hanterar jag mina känslor i stress?
Hur vill jag själv agera när situation x uppstår?
Vilka strategier kan jag själv ta till när en svår situation uppstår?
Hur kan jag söka stöd/hjälp i tid?
Hur kan jag använda feedback från andra?
- Modella självregleringsnbeteenden som lärare eller stödpersonal.
Vid "modellande" (där man agerar som en roll-modell) kan det vara användbart att göra det önskade beteendet tydligt för eleverna så att de kan se det i praktiken.
Det är viktigt att erbjuda barnen strategier så att de själva kan uppleva vad som fungerar. "Groda som vilar"-övningen erbjuder sådana möjligheter.
- "Groda som vilar"-övning:
'Groda som vilar' är en plats och viobänk/stol/soffa i klassrummet där kort finns med övningar som eleverna kan göra för att finna lugn och kunna lugna sitt känslotillstånd t.ex. dricka ett glas vatten, gå på lekplatsen, läsa en bok, teckning...
Tänk på och var uppmärksam så att platsen blir positiv, proaktiv och inkluderande för alla elever.
Social medvetenhet
Vad är det?
En persons förmåga att beakta andras perspektiv och att förstå någon annans känslor, tankar och beteende.
Hur visar det sig?
Att kunna visa hur man själv mår och förstå hur eleverna mår.
Att kunna se elevernas perspektiv.
Att kunna fråga andra (elever) hur de mår och tänker.
Att kunna se skillnader och likheter i elevernas känslor.
Förstå elevernas icke-verbala språk.
göra min dagbok
6-åringar i Cornwall, Storbritannien har producerat en bok som heter "Make My Day". De har också tagit fram några vykort som ställer två frågor: "Vad gör din dag?" och "Hur kan du förgylla någon annans dag?"
Relationsförmåga
Vad är det?
Förmågan att samspela positivt med kamrater och vuxna och att effektivt navigera i sociala situationer.
Relationsbyggande färdigheter är en kombination av mjuka färdigheter (t.ex. vänlighet, samarbete, kommunikation) som en person använder för att få kontakt med andra och skapa positiva relationer.
Hur visar det sig?
Att demonstrera dessa färdigheter för att främja och upprätthålla relationer:
Kommunicera tydligt.
Aktivt lyssnande.
Icke-verbal kommunikation.
Samarbete med andra.
Motstå eller hantera olämpligt socialt tryck.
Förhandla konflikter konstruktivt.
Söker och erbjuder hjälp när det behövs.
Vardagliga snälla handlingar.
Vad kan vi göra för att stötta?
Integrera en "Gör min dag" ("Make My Day")-metod varje dag.
Förstärka gemenskap och "vi"-känsla
"Creating We" är en modell som fokuserar på att bygga en känsla av samhörighet, delad aktivitet och samhörighet. Den igenkänner att när vi engagerar oss i relationer skapar vi en delad historia, sätt att bete soss, en känsla av förståelse mellan varandra och till och med, ibland, ett unikt språk. Att skapa "vi" handlar om ett delat ansvar för våra relationer snarare än "jag" och "du". Den erkänner att vi ger våra egna unika bidrag till en relation och genom positivt och delat samspel skapar vi delad erfarenhet och förståelse - "Vi". Modellen betonar också att relationen kommer att påverkas av de förhållanden och sammanhang i vilka den äger rum, t.ex. social miljö, skola, andra t.ex. lärare, elever, föräldrar, myndigheter.
Uppmuntra och utöva vänlighet varje dag.
Självreglering
Vad är det?
En rad färdigheter som eleverna använder för att reglera sig själva, lära sig att identifiera och hantera sina känslor och tankar och att planera och övervaka sitt beteende.
Med tiden behöver barn gå från att regleras av vuxna till att reglera sig själva.
Många människor använder metaforen om att självreglering är en flygledare i sinnet - hantera de många tankar och känslor som kommer med livets utmaningar och förväntningar, som att försöka landa flygplan säkert på flygplatsen. "Flygledaren" måste låta vissa plan landa snabbt, be andra flyga runt lite mer samtidigt som hen hjälper andra att lyfta.
Om ångest och stress blir för mycket kan det hindra människor från att hantera alla "plan "(tankar och känslor) och få några att krascha eller inte lyfta.
Hur visar det sig?
Närhelst vi behöver nå ett mål måste vi reglera oss själva.
Till exempel: att vara en god vän, lära oss nya saker, göra rätt som lärare eller förälder, eller hantera en utmaning, vi måste göra saker i rätt ordning.
Först funderar vi över situationen, bestämmer sedan vad vi ska göra, tar sedan de första stegen och håller reda på de rätta stegen, tills vi slutligen når målet.
Vad kan vi göra för att stötta?
Vi kan:
Tänka på våra känslor och tankar och bli mer MEDVETNA. Vi kan fundera över olika alternativ innan vi agerar.
PLANERA först, agera sedan.
STOPPA ett tag för att TÄNKA EFTER - FÖRE!
"LÄSA AV" läget.
Överväga olika ALTERNATIV.
Bestämma och planera STRATEGIER.
Titta på hur andra gör.
Be om hjälp.
Gör saker tillsammans med eleverna för att hjälpa dem att bli självständigt skickliga.
Var en förebild inom självreglering - prata mycket om stegen när du agerar och tänker högt.
Resonera med eleverna om olika alternativ, vilka steg de kan ta och följ upp.
Arbetsminne
Working memory
Vad är det?
Arbetsminne syftar på förmågan att lagra en viss mängs information för stunden. Vårt arbetsminne gör att vi kan lagra information tillfälligt medan vi gör något annat. När vi behöver en viss information för en uppgift kan vi hålla den i "huvudet". Det är nära relaterat till vår UPPMÄRKSAMHET som lätt kan DISTRAHERAS. Arbetsminnet är viktigt för att hålla information i huvudet för studen, när vi behöver slutföra uppgifter och uppnå mål.
Arbetsminne är en viktig färdighet i inlärning, skolprestationer och för att lösa problem.
Hur visar det sig?
Arbetsminne är ofta relaterat till uppmärksamhet. Det visas i aktiviteter som kräver att man arbetar med att hålla information aktuellt i vårt minne medan ytterligare steg i en uppgift slutförs.
Vad kan vi göra för att stötta?
Det finns många aktiviteter som involverar användning av arbetsminne som lärare kan göra i skolan. Till exempel:
Spelet "Simon säger".
Prata om konsten att "hålla saker i huvudet för stunden". Fråga eleverna om exepel på fritiden och i skolan när det är särskilt viktigt. Fråga dem om exempel på vad som händer om man glömmer saker i arbetsminnet.
Att hitta på och berätta en historia i grupp: den första eleven säger den första frasen, den andra upprepar den och uppfinner en andra fras; den tredje upprepar båda och lägger till en tredje fras (och så vidare).
Vi kan dela upp uppgifter i mindre delar, och tydliggöra för eleverna visuellt och språkligt när vi gör det, och vad som är vinsten.
Vi kan be eleverna att upprepa ny information och hjälpa dem att koppla den till det de redan vet.
Vi kan lära dem hur de skapar och använder sina egna minneshjälpmedel - som att ta anteckningar eller göra listor.
Inhibiering - vad är det?
Förmågan att ignorera - bortse - strunta i - irrelevanta stimuli eller distraktioner. Inhibiering kan vara medveten eller undermedveten och hjälper till att förhindra impulsiva handlingar.
Hur visar det sig?
Elever kan avsluta en uppgift när andra elever pratar.
Eleverna kan vänta på sin tur t.ex. i ett spel.
Elever kan sluta leka när klockan ringer.
Elever kan lyssna på läraren även när en annan elev pratar.
Vad kan vi göra för att stötta?
Ge tid att tänka först innan du ber en elev att svara.
Diskutera först med en annan elev och ge sedan ett svar.
Be eleverna att räkna till 10 i huvudet innan de ger ett svar.
Använda en timer.
Reflektera i vardagssituationer när du ser att en elev väntar eller struntar i distraktioner: "Hur lyckades du vänta på din tur?".
Flexibilidad cognitiva
Kognitiv flexibilitet
Vad är det?
Kognitiv flexibilitet är att lätt kunna anpassa eller ändra regler i nya situationer. Det är också förmågan att kunna växla mellan att utföra två (eller flera) olika uppgifter.
Hur visar det sig?
När du byter från att spela till att göra läxor.
I matten mellan t ex addition och subtraktion.
I ett samarbete: förstå och skifta till andras perspektiv på samma handling.
Genom att byta tillvägagångssätt om det inte fungerar.
Exempel: den här videon - experiment, "Byta dag och natt"
I det här exemplet är solen = morgonen och månen = kvällen. Eleven instrueras att säga motsatsen. När korten följer varandra i snabb följd ger eleven de svar de kan, nämligen sol = morgon, måne = kväll. När eleven uppmanas ("Tänk på svaret, säg det inte") att tänka på svaret först och inte ge svaret direkt, kan de göra det. Eftertanke är en viktig förutsättning för att träna kognitiv flexibilitet.
Vad kan vi göra för att stötta?
Häng upp olika typer av regler tydligt och synligt i klassrummet.
Visa det dagliga schemat i ett veckoschema.
Ange och visualisera 5 minuter före slutet av en uppgift. Därefter blir övergången smidigare.
Använd en timer.
Resolución de problemas
ProblemlösningVad är det?
Problemlösning är förmågan att förstå ett problem och att kunna lösa det.
Hur visar det sig?
Att kunna hantera ett klasssamtal efter en konflikt.
Sitter i en ring och pratar om problemlösning.
Vad kan vi göra för att stödja?
Träna på att använda olika inlärningsstrategier, t.ex. skapa en tankekarta, fråga dig själv, göra om övningar, markera nyckelord...
Reflektionsfrågor.
Efter ett test, uppskatta resultaten.
Spel som kräver och övar problemlösning.
Litteratur: frågor för bokdiskussion.
Specifika böcker t.ex. Nyfiken George.
Mirakelfråga: "Vad skulle du göra om du...?"
Vänd den - Flip it! Från statiskt till dynamiskt mindset:
Istället för..., försök...:
Jag kan inte göra det här -> Vad måste jag lära mig?
Jag är bäst på det här -> Jag blir bättre på det här.
Jag fattar inte alls -> Vad behöver jag för att förstå detta bättre?
Jag ger upp -> Låt mig prova på ett annat sätt.
Det här är för svårt för mig -> Det tar tid och ansträngning att lära sig detta.
Jag gjorde för många misstag -> Genom att göra misstag kan jag lära mig.
Jag kan inte göra bättre än så här -> Jag ska fortsätta försöka.
Jag kommer aldrig bli så bra som du är -> Hur fick du detta gjort?
Det här är tillräckligt bra -> kan jag göra det bättre?
Planificación y organización
Planering och organisation
Vad är det?
De färdigheter som behövs för att planera arbetet, göra prioriteringar i uppgifter, uppskatta tid och organisera arbetet.
Hur visar det sig?
När man packar skolväskan.
När du förbereder en stor uppgift (t.ex. presentation).
När man gör en plan för veckan.
När man organiserar läxor.
När man gör konst eller hantverk.
När man spelar ett brädspel.
Vad kan vi göra för att stötta?
Dela upp en stor uppgift i mindre bitar.
Använda en planerare för skoldagen.
Använda en timer.
Hjälper eleverna att uppskatta den tid som behövs för en uppgift.
Modellera och göra en veckoplan.
Häng upp dagens plan på väggen.
Använd läsguider för att prioritera arbetet.
Gör skolväskan tillsammans i klassen.
Material
1.Tvärkulturella kriterier
Socioemotionellt lärande (SEL) och Exekutiva Funktioner (EF) är avgörande i lärandet och
social interaktion. I projektet undersökte vi vilka tvärkulturella kriterier SEL och EF kan stöttas utifrån
2. Kompendium
Ett kompendium av forskningsbaserade och beprövade komponenter och strategier för att förbättra SEL och EF. Detta kompendium är en sammanställning av evidensbaserade och beprövade komponenter och strategier för att förbättra socioemotionellt lärande (SEL) och exekutiva funktioner (EF). Den är baserad på de gemensamma tvärkulturella kriterierna, presenterade i del 1, och utvecklade av REFLECTs internationella projektteam. Efter de tvärkulturella kriterierna gjordes en litteraturgenomgång av forskning, rapporter och fallstudier, komponenter och strategier identifierades, diskuterades och kom överens om av projektpartnerna, och detta kompendium sammanställdes. Det är viktigt att hålla i huvudet att forskningsgrundade strategier fortarande är verksamma i olika grad utifrån den specifika målgruppen av elever, och det specifika sammanhanget. De ska därför inte ses som universella, utan behövs alltid värderas i relation till sammanhanget där de ska användas.
Socialt och emotionellt lärande (SEL) definieras som "processen genom vilken barn och vuxna förstår och hanterar känslor, sätter upp och uppnår positiva mål, känner och visar empati för andra, etablerar och upprätthåller positiva relationer och fattar ansvarsfulla beslut (CASEL, 2013). ):”. Exekutiva funktioner (EF) kan förstås som neurokognitiva funktioner involverade i planering, uppmärksamhet, självmedvetenhet (monitorirering) och reglering av känslor, tänkande och beteende. I REFLECT-projektet utgår vi också utifrån självreglering (SR) som ett överlappande koncept mellan SEL och EF.
3. E-kurs för lärare
I REFLECT-projektet syftar vi till att främja barns sociala, emotionella och engagemang i skolan genom att erbjuda forskningsbaserade strategier för att förbättra SEL och EF i den dagliga praktiken. I slutändan strävar vi efter att minska risken för social exkludering och förbättra elevernas lärande genom att öka medvetenheten om vikten av SEL och EF och ge eleverna inflytande. Åldersintervallet 8 till 12 år kommer att vara vårt fokus eftersom den åldern är en viktig formativ period för interventioner på SEL och EF. Vi utvecklade en lista med tvärkulturella kriterier som är väsentliga för en evidensbaserad intervention på SEL och EF. Baserat på litteraturöversikten skapade vi ett kompendium av viktiga komponenter, strategier och korta små övningar för att stötta SEL och EF.
Samma lärarkurs kommer att genomföras i alla länder med minst fem skollag som deltar per land.Effekten av denna kurs kommer att utvärderas med frågeformulär.
Vi vill också stärka elever, lärare och föräldrar genom att skapa en app med tips och tricks om SEL och EF.
Ambitionen är en lättimplementerad verktygslåda för att främja SEL och EF på olika nivåer, som kommer att vara tvärkulturell och lätt att överföra till andra användare (lärare, föräldrar, elever) och andra länder.
Om du vill besöka E-kursen, följ länken:
en, https://e-learning.alteravita.eu/course/view.php?id=28
4. Utvärdering av effekter
Förväntad effekt:
Forskningen och utvärderingen av effekter ökar möjligheten att göra ett informerat val om hur man kan stötta dessa färdigheter i vardagen i skolan.
5. Utveckling av en app
Utveckling av en app för lärare, elever och föräldrar på SEL och EF
Förväntad effekt:
Appen kommer att finnas tillgänglig för nedladdning så den kan ha en potentiell inverkan på en stor grupp lärare, föräldrar och elever över hela världen.Upplevelsen av användbarheten och utvärdering ger en indikation på programmets kvalitet.
